Sandra on Nostr: SVT kör en drajv nu kontra offline, anti att ha överdrivna förväntningar på ...

SVT kör en drajv nu kontra offline, anti att ha överdrivna förväntningar på nerkoppling, programmet "Skärmfri på 100 dagar" till exempel. Dom pushar vinkeln att skärmfrihet leder till isolering osv:

https://www.svtplay.se/video/8opXLXB/kulturnyheterna-special-antligen-skarmfri

Och dom har också ett program för små barn hur dom ska kunna be föräldrarna om mer skärmtid:

https://www.svtplay.se/video/KZANvPG/bolibompa-draken-foljer-med/skarmtid

Jag tycker perspektivet saknas om hur sjuka dom algoritmdrivna silosajterna egentligen är och att livsviktig infrastruktur plötsligt blivit inmutad av storföretag som på bara några få år har blivit dom mäktigaste entiteterna i världshistorien. Att vi mer eller mindre tvingas vara kunder åt dom här företagen.

Och EUs galna lagstiftning blir då en förvärrande faktor eftersom den är helt science fiction utan det samhällsekonomiska perspektivet som ex vis att främja öppen källkod skulle innebära. Istället pushas allt ännu mer mot en AI-fiering och appifiering där det är dyrkan av den fjärrägda datorn som står i orubbligt centrum.

Att nerkoppling leder till isolering stämmer. Helvetes vad mitt liv förstördes när Facebook först kom. Det är en av dom största katastroferna, att plötsligt försvann 90% av bekantskapskretsen in på nåt helägt leksaksinternet och all schemaläggning och hängbokning nu enbart skedde där. Facebookepidemin slog ner som blyzeppelinare. Plötsligt hade nästan alla det. Och alla andra mötesplatser revs ner och slets bort.

Så jag tycker att SVT är ganska oansvariga när dom försöker driva igång en backlash mot nerkopplingstrenden. Det vi behöver istället, tycker jag, är att bygga ett fungerande samhälle även utanför skärmen så skärmbehovet kommer att minska. Och att infrastrukturen online ska bli mer FOSS-vänlig tycker jag också, men framför allt sitter jag med boken _A Pattern Language_ och gråter. Städerna och byarna och boningarna vi kunde ha haft med varandra har ersatts av Facebooks och Googles och Apples stampande stövel. En sista rest av Christopher Alexanders utopiska tankar lever vidare i form av Wikipedia men det är nog bara en tidsfråga tills datorerna mosar den också.

Jag har fått flera nya IRL-vänner under hösten och jag är väldigt glad över det. Men det behövdes att jag reggade mig på vidriga silosajter (Meetup och Discord) för att träffa dom. Jag ser ett stort behov av alternativa lösningar istället som inte ägs av techjättarna. Annars blir det [platform decay][pd] för all framtid.

Efter sju och ett halvt år med dumbphone tänkte jag bejaka smartphone lite halvt om halvt i somras med en kombo av en hotspot-dumbphone och en RLCD-tablet. Som tyvärr gick sönder men är nu påväg hem till mig igen från verkstan och jag har nog den inom nån vecka eller två. Men att hitta rätt balans är inte lätt. Försöker pria IRL och sånt som leder till IRL.

Att jag är en väldigt sprethövdad rokurokubi som lika gärna kan prokrastinera med en kartongbit och en gummisnodd som jag kan med en algosajt eller ett dopamindataspel gör ju inte saken lättare direkt. Det är svårt att utsätta mig för långtråkighet och för att ta tag i att faktiskt *göra* saker även utan smartphone.

Och, IRL har blivit sämre pga alla *andras* jävla telefoner. Jag har nån sorts gräset-är-grönare vanföreställning om att min online-längtan är för att jag är en sån ensamboende loser, att dom som har jobbarkompisar, kursare, familj, kombo osv inte alls har samma behov att koppla upp men så tar dom fram telefonerna stup i kvarten trots att vi äntligen har hängtid. Så stark är den enarmade banditen. Så det finns uppenbarligen en sida av uppkopplingen som *skapar* isolering också, zombifiering, mental istid. Mitt liv flimrar fort förbi på en status update.

[pd]: https://en.wikipedia.org/wiki/Enshittification "Platform decay - Wikipedia"